Vid tvåtiden på fredagen skulle jag besiktiga bilen, så jerkspöet fick åka med för några kast skulle nog hinnas med innan det blev mörkt. Dom släppte igenom mitt gamla skrälle ännu ett år, så det var med lätta steg jag gick ner mot ån. Vattenståndet var högt vilket brukar vara bra, men det var så högt att jag knappt kom åt att kasta mellan träden. Ett par gånger hängde Bustern som julpynt i dom överhängande grenarna, men jag fick som tur var ner min favorit båda gångerna. Ett av dom få lyckade kasten resulterade i ett hårt hugg ett par meter från spötoppen. Efter en kort fajt, där jag av någon anledning fyllt stövlarna med vatten, hade jag en fin gädda i näven. Åtta kilo blankt visade vågen och efter ett par riktigt dåliga selfies så simmade hon tillbaks, och jag traskade raskt tillbaka till bilen med domnade fötter.
På lördagen var jag tillbaks med vadarbyxor och två bottenmetespön med döda sillar som bete. Sillarna placerades ut med fem meters mellanrum där jag för två och ett halvt år sedan fick en 10,2 kilos på jerk. Givetvis hade jag jerkspöt med nu också. En dryg timmes kastande uppströms och nedströms resulterade i två snärtor. Sillarna låg helt orörda så till sist la jag ett kast på ”tiokilos spoten”. En liten virvel efter ett längre vevstop avslöjade en gädda, men den rörde inte betet. Jag bytte ner till en Buster II i samma färg (Hot pike), som för mig brukar vara effektiv medicin när dom bara följer eller nafsar. Men inget hände, så jag hängde på en Big bandit suspending (whitefish) istället.
I första kastet sög det till utav helvete, följt av en 15 meters rusning nedströms. Jag stod utvadad till midjan men hade ändå flera meter med död vass, grenar, petflaskor och annan bråte som låg och flöt mellan mig och fisken som gick tungt vid botten utan att visa sig. När jag till sist lyckades pressa in fisken genom all skit så rusade den rakt ut i ån igen, nu med flera kilo skit hängande ovanför tafsen. På andra försöket gick det bättre, och med ett fast älggrepp drog jag in henne i håven som låg vid bottenmetspöna. Där fick hon ligga medans kameran placerades på en stubbe och avkrokningsmatta, våg och tumstock plockades fram.
Tumstocken visade 115 centimeter och ryggbredden var enorm. Vågen stannade på 13,1 kilo! Min största gädda på 18 år, och delad andra plats genom åren. Efter några bilder och en filmsnutt simmade hon piggt tillbaks. När jag kom hem så jämförde jag bilderna med fisken på 10,2 kilo som jag fått på samma plats drygt två år tidigare, och det var samma fisk! Jag har säkert gjort tusen kast i det här området under dom två här åren och fått många gäddor upp till 8,5 kilo, men ingen i närheten av den här. Men i våras tappade jag en som såg större ut... Eller var det också samma fisk?
No comments:
Post a Comment